Knivsta är ett väldigt litet samhälle som ni alla säkert vet om. Det pratas väldigt mycket och alldeles för ofta får man höra saker om sig själv som man inte ens själv visste? 

Jag fick bland annat höra att jag var rasist.

---

Jag kommer ihåg i tredje klass när vi var på "friluvsdag" med skolan jag gick på då. 

Jag satt med lite vänner och folk i andra klasserna och fikade vid ett tillfälle då min mamma hade packat ner en termos med choklad (oboy).

Jag dräller väldigt mycket när jag dricker och hade då inte märkt att jag hade "oboymustage" både ovanför och runt läpparna. 

En kille som är ett år äldre än mig (som är mörkhyad) sa då lite skojigt
"titta, hon försöker vara svart som mig".

Då kläckte jag väl ur mig ungefär: 
"det skulle jag aldrig vilja vara. jag vill vara vit."

Inget smart drag. Trots att jag var så liten så började rykterna gå. Folk pratade med mig (lärare) och frågade vart jag fått dom åsikterna ifrån. 

Vilka åsikter? Tänkte ju jag då. Jag såg mig inte själv som rasist men jag ville inte vara svart..?

---

Tiden gick och jag började i fyran. Blev tillsammans med en mörkhyad. Då slutade rykterna gå. Det var ju skönt såklart men ska man verkligen behöva bevisa en sådan sak via ett förhållande? 

Det höll väl inte så länge, vi gjorde slut efter ett par månader. Sedan tog det inte lång tid innan jag blev tillsammans med hans bror (också mörk). Fast det höll väl inte längre än 20 minuter dock.

 

Det var ju en väckarklocka för folket igen. Ville jag inte vara tillsammans med en mörk längre?! NEJ MEN GUD, RASIST. 

I mitten av fyran träffade jag också en ny vän. En känd "bråkstake" i Knivsta. Detta gjorde ju inte saken bättre då han också kallades rasist fast väldigt mycket värre än vad jag gjorde. 

Men han tog det ju på ett roligt sätt, skrattade och "hailade" åt de som skrek. 

Vi umgick mer och mer tills den dagen vi i princip var omöjliga att skiljas åt. Jag var hos honom hela tiden. Hela dagarna (efter skolan), varje dag. Vi gjorde allt tillsammans och trivdes med varandra som fan. (vänskap)

 

Dock så slutade ju inte "rasist"snacket då heller. Det fortsatte. Och det fortsätter än idag.

 

Jag ska ju inte säga att jag älskar alla invandrare, för det gör jag inte. Men jag älskar inte heller alla svenskar?

Invandrare som gör brott i detta land anser jag kan åka hem. Och det är ingenting rasistiskt med det. Gör svenskar brott vill jag se dom i fängelse. Eller ja, dom får gärna skickas ut dom också för den delen.

 

Men som sagt. Jag är inte rasist och kommer aldrig bli det heller.